Jag drömmer inte ens

Det är ju något härligt med att få erfarenhet på saker och ting här i livet, det är bra att inse att det som var roligt i en viss ålder kanske inte är lika roligt i en annan. Men även att det som var tråkigt i yngre dagar är roligt nu istället, det är väl aldrig fel med att förändras. 


Jag har börjat uppskatta naturen så galet mycket speciellt de senaste fyra-fem åren, jag kan bli alldeles själaglad av att få se stjärnor på himlen eller att gå längs en mysig stig. Naturen för mig ger mig så otroligt mycket lugn, för jag vet att jag kan vara ganska rapp och stressig ibland till vardags när tidsmängden är tight. Jag behöver komma ut och jag är så lyckosam att Kristoffer är likadan, en tur ute med honom blir alltid något extra. "Vi ska bara" tänker vi, och sen blir det alltid ett extremt äventyr i både små och stora format. Ibland med skorna fulla med snö eller med nån helt ny upptäckt som sedan leder till en annan, som leder till en annan. Det tar liksom aldrig slut med upptäckter, varken av naturen eller varandra. Jag tror aldrig att vi kommer ha tråkigt tillsammans.

Nu i den här mörka perioden på året så längtar jag så galet mycket tills vi kan börja snickra på våran stuga igen, jag kan knappt förstå det själv. Vi ska ha en egen stuga där ska vi basta, dricka vin, grilla, paddla och fiska. Jag drömmer inte ens. 



Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0