Du fattas

Fy vad jag önskar att min Ozzy fick bli lika gammal som Madelyn, som precis som Ozzy var en dvärgpinscher. Hon blev hela 18 år, och när jag såg bilden på henne på Instagramkontot @wolfgang2242 så har jag verkligen sett fram emot att få uppleva en gammal Ozzy också. Jag har alltid varit extra förtjust i gamla hundar, de gör som de vill och har så starka personligheter. Alla är olika och så himla charmiga på sitt sätt. Gamla hundar är också kloka eller åtminstone förväntas vara, vilket kan bli så tokigt ibland. Men tyvärr blev det inte alls som jag hade föreställt mig..




Slutspanat

Men att jag har letat och spanat för att göra om i min smink hörna, och tillslut hittade jag en ganska bra lösning. Vägghängda möbler ger ju ett luftigare intryck och gör det lättare att städa, så denna Ikeahylla blev det. Den rymmer dessutom det mesta av sminket och nagellacken, men oavsett hur man än försöker få det att se städat ut så verkar det som att sminkbord alltid kommer ge ett stökigt intryck. Jag får helt enkelt leva med det. Där emot måste jag hitta bättre belysning och så vill jag ha en rund spegel, men den viljan får mogna en stund så att jag inte köper något förhastat.




Spice girls och ärtsoppa

Äntligen börjar jag kvickna till, igår låg vi i sängen till & från hela dagen. Jag antar att vi båda mådde lite mindre bra på ett eller annat sätt. Inatt har jag drömt att jag mimat till spice girls med en tandborste som mick och Kristoffer drömde att han var med och körde bil i fast & furious. Det där med drömmar blir man aldrig klok på..


Idag har vi lagt gula ärtor i blöt, för imorgon ska vi koka ärtsoppa. Jag har fått för mig att jag ska laga alla dessa "standard" rätter bara för att jag tycker att man måste. Med standard rätter menar jag : köttsoppa, ärtsoppa, lasagne, köttbullar, potatisgratäng.. ja fler kommer jag inte på i skrivande stund. Helt enkelt sånt som mormor och farmor alltid bjudit på. Och vad jag insett på vägen är att allt verkar krångligare än man tror, men när man väl lagat rätterna en gång så kan man bara höfta ihop dem sen resten av sitt liv. Lite kan det ha att göra med framtiden också, jag vill att mina kids ska få köttsoppa på bordet för att jag har fått det. Nåväl, efter ärtsoppan har vi bara lasagnen kvar att röra ihop och sen är jag ganska nöjd. 




En rättighet när man är sjuk

Drog på mig nån slags förkyldning som smygt sig fram i väldigt långsam fart hela veckan, men nu är den här. Förutom att jag har stor ångest för att jag är hemma sjuk och inte på jobbet, så ska jag kanske passa på att läsa nån av alla mina böcker som jag påbörjat. Och tyvärr har jag ingen glass hemma, något som faktiskt är en rättighet när man är sjuk.


Ledigvecka börjar iallafall efter 18.00 ikväll och äntligen ska jag få spendera mer tid med Kristoffer. Det har bara blivit ungefär 1h om dagen hela veckan som vi hunnit vara med varann i vaket tillstånd, och det eftersom att jag är hemma vid 22.30 på EM veckorna. Så jag längtar verkligen efter matlagning, skidåkning, promenader, tv kvällar och allt annat.



Bli mulet snart

Jag får sån ångest när solen lyser och vädret är bra, jag har ingenting att göra där ute längre. Det har varit helt fantastiskt att alltid ha en hund att rasta flera gånger om dagen, det har fått mig att komma ut och bli inspirerad att hitta på mer saker utomhus. Jag blir nedstämd varje gång jag tänker tanken på att gå ut och promenera själv, det kommer bli så märkbart att Ozzy är borta. Jag vet inte vad som ska motivera mig denna vår, att hoppa på skidorna själv känns också som en hög tröskel jag måste ta mig förbi. Nä, det är inte roligt när solen som är så fantastisk gör mig så ledsen samtidigt.


Om jag ska vara ärlig så känns det som att jag inte har något syfte längre, jag har ingen hund att komma hem till och jag har ingen hund att ta hand om. Jag trivs inte alls, jag blir bara så himla ledsen.




Mitt finaste stilleben

Jag blir så himla glad varje gång jag ser min träslev som jag gjort till ett litet stilleben i min glaskaraff. Faktum är att Kristoffer täljde den ute på en Ö i Alhamn i somras när vi var ute och paddlade kajak, vi hade glömt besticken när vi lagade makaroner och korv på gasolköket. Den väcker helt enkelt så många bra minnen till liv och för mig är den ovärdelig. Jag bara älskar när man fixar saker utan bekymmer, inte konstigt att jag är så löjligt kär i han.



En månad

En månad har gått sedan Ozzy somnade in, jag tycker att jag har klarat det ändå ganska bra de senaste två veckorna. Dock har svårt att prata om det utan att ögonen blir glansiga men jag bryr mig faktiskt inte. Varför ska man uppfostras av samhället att tårar och känslor ska vara något skämmigt? Vi är för rädda för att hantera ledsna människor och vi är för rädda för att visa känslor.


Jag hämtade ut mitt paket idag som innehöll min efterlängtade fjällräven keb jacka, den ska jag använda flitigt på älgjakten med min kärlek och på andra roliga utflykter. Vi har många roliga saker att se fram emot nu, bland annat så har mamma flyttat till Askersund för en månad sedan så vi ska åka dit och hälsa på i Maj. Samtidigt ska vi hälsa på syrran och Martin i Jönköping, det blir nog fantastiskt att resa söder ut just i Maj.



Vad fort det gick

Men att vi fick en bra helg, synd bara att den gick så himla fort. Lördagens väder var ju strålande vilket ledde till en 10km lång promenad hemifrån mig upp på luossatoppen och tillbaka. Det gick väldigt bra att promenera efter bilvägen upp på toppen, jag var lite orolig ifall den skulle ha drivit igen. 


Sen har vi under strötimmarna pysslat med mina golvlister i köket, det har inte funnits några lister där på över ett år. Jag har nog inte vart hemmablind, jag har bara stött på lite bekymmer så som att väggarna inte är raka och därmed blir inte resultatet så bra som jag velat. Men nu sitter listerna på plats och jäklar vad färdigt det ser ut nu. Nu är det bara några taklister som återstår.



En helg i stan

Det är fredag och vi ska ha en helg i stan, något som blivit ganska ovanligt då vi de senaste helgerna vart i Sattajärvi. Idag blir det hemmagjord pizza och imorgon ska vi göra långkok och kolla finalen i Melodifestivalen, heja Wiktoria. Sedan får vi se vad vädret gör med oss, vi vill ju hemskt gärna åka skidor men efter våran senaste långtur gav mina stortår upp. Jag som skaffat en ny skidjacka för för att känna extra pepp. 


I veckan har jag bland annat pysslat med avloppsrensning och kört med slagborren i taket. En ny skena till duschdraperiet satte vi upp, det är skönt när man rensar bort sånt man stört sig på och ersätter det med något bättre.



Allt blev som jag inte hade tänkt

Jag är inne på min 4:e lediga dag denna ledigvecka och jag har både längtat efter den och vart lite bekymrad. På min första lediga dag kom jag på mig själv med att bara vandra runt i lägenheten med stress över att jag borde gjort något samtidigt som jag verkligen inte hade lust. Jag har ju aldrig vart rastlös på riktigt, jag har alltid haft mina hundar. 


Einar fick i November flytta till en bra familj i Norge, en familj som redan hade två av hans kullsyskon. Det var svårt för mig att ha två hundar själv, och det var nästan omöjligt att få hundvakt till två. Och hundvakt är något som jag behöver många helger när jag jobbar som jag gör. Jag hade planerat att leva ett långt liv tillsammans med Ozzy, men han blev inte ens sju år. 

Det är nog svårt att förstå hur otroligt hemskt det är att förlora sin hund, det var en mildt sagt traumatisk dag den där 15 februari. En helt vanlig onsdag slutade med stora tårar, panik, chock, ångest och allt där till. Jag begriper fortfarande inte hur ett vanligt glädjehopp kunde göra honom totalt förlamad på sekunden. Enligt veterinären fick han akut diskbråck. Att ta beslutet att låta honom somna in var inte så svårt då veterinären sa att hans chanser var väldigt små. Men att få ut orden ur munnen tog några timmar.

Nu finns han någon annan stans, och jag saknar honom så sjukt mycket. 




Sorg, saknad och kärlek

Jag har lite blandade känslor ifall jag vill att man ska kunna läsa det jag skriver här eller inte. Men jag gör ett försök. Jag känner att jag har ett ganska stort behov av att uttrycka mig i skrift, på något sätt är det lättare än att prata om vissa saker. 


Tre gamla inlägg fick ligga kvar iallafall. Och till en början kommer nog mina inlägg att handla en del om sorg, saknad och kärlek. 

Vi hörs snart igen. 



RSS 2.0