Jag trivs allra bäst med mig själv som jag är nu, och har varit de senaste året - Det är svårt att dra gränsen exakt (detta gäller inte bara det ytliga, det gäller även allt jag skapat på insidan). Men det slog mig i bilen på väg hem från jobbet förra veckan, att jag är sjukt STOLT över mig själv. Det är en känsla jag inte känt i mina tonår direkt. 

Och jag strävar hela tiden efter att bli ÄNNU bättre, mot alla jag möter och mot mig själv. För jag har varit min största kritiker och undervärderat mig själv i flera år, jag har helt enkelt varit skit taskig mot MIG. 

Inte så konstigt att jag aldrig blommat ut. JAG MÅSTE TA FÖR MIG MER.

Men nu vill jag vill FATTA allt, förstå dem jag inte kan förstå och bara acceptera alla (som inte gör något ont mot någon såklart) och såklart acceptera mig själv. Jag är rolig, jag är snäll, jag är omtänksam och jag vill att alla ska må bra. Men dessvärre är det skitsvårt att lära känna mig, och jag tror att det har att göra med att det tar SKITLÄNGE för mig att anse att jag känner någon, och ännu längre innan jag börjar kalla någon för min VÄN. Och det har fortfarande att göra med att jag inte tycker jag är värd nån, och för att jag alltid tar flera steg tillbaka för att inte trampa någon annan på tårna.

För jag har upplevt SÅ mycket kompissvartsjuka (ett fenomen som jag tror bara finns i tjejvärlden) och jag vill inte råka stampa på någons "bästis" tår. 

Är det ingen annan som upplevt detta?

Tack vare denna jäkla svartsjuka så har jag i alla mina år bara låtit mig bli påverkad av någons svartsjuka och där av inte tagit för mig i kompisvärlden (jag tänker inte tävla). Och jag har ju bara förlorat på det egentligen, men så är det när man är högkänslig. Jag märker väl det som ingen annan märker.

Och nu är jag väldigt utlämnande igen, men jag vill faktiskt dela med mig av sånt man typ aldrig pratar om! ☝🏼

(null)

Idag tänkte jag att jag skulle tvätta alla skjortor och blusar, jag älskar ju att tvätta men jag är otroligt FEG när det gäller att tvätta våra finkläder. Men nu luktar dem öl osv. så jag har inget val. De svarta jeansen ligger i ett ättiksbad och skjortorna väntar på sin tur att kastas i tvättmaskinen. Om jag för en gångs skull följer tvättrådet till punkt så kanske detta inte är nåt att oroa sig över?

Jag tänkte även att jag skulle fixa detaljer idag, det lär bli skåpsluckor som behöver justeras, hyllor som ska dammtorkas och annat sånt som man i vardagen ser men aldrig tar tid att fixa.

Som till exempel att skrapa bort detta färgkladd 👇🏼 allt får ett mycket finare intryck när det är lite "putsat"

(null)



Å herre! Vilken helg, med bröllop och fest i två dagar långt in på natten (inte alls något jag längre är van vid 🙈) i lördags var vi i gång i exakt 12 timmar, inte konstigt att jag först kom upp från sängen vid 16-tiden dagen efter och Kristoffer vid 17.30 🙈

Åter till bröllopet, det var Kajsa och Samuel som gifte sig 🙌🏼 och jag är säker på att många vill ha det som dem tillsammans har. Kärlek av deras slag är så fint att se, och vilken trygghet det ska vara att alltid ha sin man eller fru vid ens sida genom livet. Det är ju drömmen.

Jag är jätteglad att jag fått delta på deras stora dag, och festen var helt otroligt välarrangerad. Vänner som höll tal som man blev berörd av, det var några som sjöng en sång och det var bara så fint 😍🙏🏼

(null)
(null)
(null)

(null)

(null)

Men nu ska jag återhämta mig från alla intryck i några dagar, jag vet inte varför min skalle inte klarar av att hantera sådana här grejer som alla andra. För mig blir det så mycket att ta in, att det blir blackout efter en viss nivå, och för att jag ska komma ihåg allt jag sett så krävs det några dagar innan jag greppat allt 🕺🏼