Framstår som en skithög

Jag har så himla lätt för att få ångest, jag är så rädd för att missuppfattas och missförstås. Jag minns en gång när en gammal granne knackade på och sa argt att jag hade hennes T-shirt på mig. Jag fick panik, har hon trott att jag har varit en tjuv? Det visade sig att det faktiskt var hennes T-shirt jag hade på mig, men att den hade glömts kvar i den gemensamma tvättmaskinen och att jag där efter hade slängt in min tvätt och efter att ha torkat allt, trott att denna T-shirt var min syrras (vi båda bodde hemma och delade tvättkorg). Och i den åldern (16år) så snodde jag där emot ofta min syrras kläder för att få lite mer variation. Men det skrämmer mig än, att den gamla grannen tror att jag var en tjuv & att jag hade snott hennes T-shirt med avsikt, det känns fortfarande jobbigt nästan 10år senare.

Idag där emot skulle vi bara göra rätt för oss och fråga kommunen om lov att få låna lite plats för vårat eventuella jordupplag under tiden vi dränerar huset. Jag och kommunsnubben gick runt på kvarteret och letade möjliga upplagsplatser då han upptäcker att någon (en granne) redan använder en plats för sina markstenar och dessutom utan att ha fått lov från kommunen. Detta blev en situation utav panik från min sida. För alla som åskådar kan detta ha sett ut som att jag "tjallat" på någon som tillfälligt bara lämnat sitt material på kommunal mark. Han fotade dessutom platsen och materialet och skulle höra av sig till ägarna utav stenarna. Och så jag, med min fruktansvärda ångest grips av panik. Ska någon nu tro att jag är en sån där tjallare & en tjorvig jävla granne? Jag orkar inte med detta. 

När jag har tänkt göra rätt för mig, så blir allt så jäkla fel ändå. Istället kanske jag framstår som en skithög. Detta blir ännu en sömnlös natt i mitt liv. 

(null)



Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0