Idag fick jag en uppenbarelse av att lyssna på Skäringer & Mannheimers avsnitt "Twisten!"

För det är fan så att snubbar & gubbars intressen ska vara så mycket viktigare att BEVARA, VÄRNA OM och FÖRVERKLIGA än tjejer och kvinnors! Lyssna på avsnittet så förstår ni vad jag menar.

Killar kan hela livet glida omkring på sin skateboard från punkt A till punkt B, för att det är hans grej medans kvinnorna får hämta barnen från dagis i familjens minibil, ha med sig väskor med extrakläder, och samtidigt pussla ihop dagarna för att få tid till att dessutom kunna träna bort sina gravidkilon för att samhället säger det. Men snubbens fotbollsträning börjar klockan 19 oavsett om taket har rasat in.

Nu gäller detta INTE i mitt eget förhållande, men jag får ändå en igenkänning då jag sett detta i så många fall. Och det irriterar mig. Hur jävla många kvinnors drömmar är åtsidosatta för att hon inte ska dull his boyfriends sparkle?

Åter till min uppenbarelse, till en grej som jag såååå länge velat prova och ägna lite tid åt. Jag låg igår kväll och googlade fram vilken filmkamera som skulle passa till det som jag faktiskt skulle vilja filma (har alltid fantiserat om att göra filmer av olika slag) tro nu inte att jag vill göra en Titanic film eller bli en successfull youtuber. NEJ. Jag vill bara filma och bevara upplevelser för min egen skull, för ett annat intresse som fångat mig är ljudsättning till filmklipp. Det låter kanske konstigt, men jag tror att det kan vara något för mig. Så jag MÅSTE verkligen prova för att upptäcka om det är min grej eller inte. Jag har mycket att lära 😳

För åter igen, hur JÄVLA många snubbar är det inte som filmar sig själv när de lyfter sina vikter på gymmet? De filmar när de brappar med skotern i pudersnön och de filmar sina backflips. Jag ska fan filma MIG och MITT också. För att det är så jävla tråkigt att se gymfilmer all over the place!

Jag ska helt enkelt köpa en filmkamera 👍🏼 tack Skäringer & Mannheimer för att ni gav mig ett tecken 🙏🏼 nu ska jag fan våga lite här i livet.

(null)

Men vad är nu detta, jag har blivit såååå trött den senaste veckan! Mina tidiga mornar har jag dragit ut på ända till 08.30-09.00 nån gång. Är det redan mörkret som börjat påverka mig? Eller är det bara en liten utmattning efter en hektisk höst 😳

Ärligt talat så ska vi göra allt för att göra vintern så smärtfri som möjligt, i år ska vi köpa turskidor så att vi även under de allra kallaste dagarna kan sticka ut och tura på ospårade marker direkt från huset (för hur jäkla vackert är det inte ute i -25? De bara glittrar ju). Att hålla igång och ta sig ut är viktigt för mig hela året runt, att hålla mig sysselsatt och uppleva saker hela tiden gör vardagarna så mycket bättre. Det är allt för många som BARA LEVER på helgerna, men vardagarna är ju 72% av livet! Det är ju vardagarna man ska göra extra glammiga, laga extra god mat, göra roliga saker efter jobbet, ta sig ut, lyxa med en bastu.. ja ni förstår vad jag menar. Släng lite glitter på era måndagar! Jag och Kristoffer försöker iallafall leva så, man måste ju LEVA livet hela tiden. Även om LEVA kan innebära olika saker från person till person, men rannsaka er själva. Vad vill ni? Och GÖR DET. Inget är ju fel.

För att ge er extra mycket klarhet så är helgerna BARA 28% av livet.

Men.. ha en bra helg!

(null)

Jag anser mig själv nästan vara bäst på att skriva när jag gar PMS, jag har gjort min PMS till en superkraft och att skriva under den perioden är typ TERAPI. Och denna månad har jag varit helt PMS befriad, jäkligt najs men wtf? 🤷🏼‍♀️ Men glad är jag för det.

I lördags led jag iallafall av en sån TRISTESS, vi var på några affärer på förmiddagen (det blev ingen älgjakt i satta pga vädret), kokade långkok i 4 timmar och monterade en taklampa. Men sen började trampandet, det bara regnade hela kvällen och vi var inne resten av dagen och väntade på att snuten i Hollywood 2 skulle börja klockan 21.00. Jag fick verkligen myror i brallan 😳

Att kolla film ska ju vara SKÖNT man ska ha sett fram emot soffan och avkopplingen efter att ha varit fullt sysselsatt och varit utomhus i flera timmar. Men inte denna lördag, det var första gången på länge som soffan kändes helt olockande 😒

Sen blir jag fårvånad av mig själv över hur rastlös jag kan bli, hurdant begär jag har av att göra något roligt/meningsfullt/vettigt/fysiskt och kreativt stimulerande hela tiden. Och jag rymmer inte från något, jag bara ÄR sån. Uppenbarligen.

(null)

Den här veckan har jag iallafall ägnat mig åt att kämpa med pappa ute på gården med husdräneringen, i blåsten och i blötsnön som fallit de senaste dagarna.

Och idag böt vi till vinterdäck på min bil och jag vet nog inget som kan få mig ur balans så lätt som däckbyten 😪 det ska tjorvas, man blir smutsig, man fryser om fingrarna, det är tungt och domkraften är läskig att hantera. Idag tappade jag humöret och det var tur att Kristoffer kvar där och kunde gulla upp mig 🤗