Kvällsdepp

Fick uppleva döden idag, en stackars fågel flög stenhårt in i vardagsrummets ena fönsterruta. Jag var säker på att den skulle kvickna till i min hand, tills kroppen började bulta i några sekunder och livet i den lilla krabaten bara försvann..

Det var sån likhet med den 15 mars 2017, när Ozzy fick somna in vid mina armar. Det var så jävla hemskt att se livet bara lösas upp och lämna en kropp så mjuk och orörlig efter sig. Jag blev så jävla ledsen idag, jag rycktes verkligen tillbaka till Ozzys sista andetag och det gjorde så ONT. 

Vi begravde iallafall fågeln i skogen, alla fjärdar som fastnade i rutan tog vi också bort. Jag är en känslomänniska, jag kan inte hjälpa att jag har lätt till gråten. Men varför vill man alltid gömma den?

(null)


Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0