Trampa runt & gulla upp

Jag anser mig själv nästan vara bäst på att skriva när jag gar PMS, jag har gjort min PMS till en superkraft och att skriva under den perioden är typ TERAPI. Och denna månad har jag varit helt PMS befriad, jäkligt najs men wtf? 🤷🏼‍♀️ Men glad är jag för det.

I lördags led jag iallafall av en sån TRISTESS, vi var på några affärer på förmiddagen (det blev ingen älgjakt i satta pga vädret), kokade långkok i 4 timmar och monterade en taklampa. Men sen började trampandet, det bara regnade hela kvällen och vi var inne resten av dagen och väntade på att snuten i Hollywood 2 skulle börja klockan 21.00. Jag fick verkligen myror i brallan 😳

Att kolla film ska ju vara SKÖNT man ska ha sett fram emot soffan och avkopplingen efter att ha varit fullt sysselsatt och varit utomhus i flera timmar. Men inte denna lördag, det var första gången på länge som soffan kändes helt olockande 😒

Sen blir jag fårvånad av mig själv över hur rastlös jag kan bli, hurdant begär jag har av att göra något roligt/meningsfullt/vettigt/fysiskt och kreativt stimulerande hela tiden. Och jag rymmer inte från något, jag bara ÄR sån. Uppenbarligen.

(null)

Den här veckan har jag iallafall ägnat mig åt att kämpa med pappa ute på gården med husdräneringen, i blåsten och i blötsnön som fallit de senaste dagarna.

Och idag böt vi till vinterdäck på min bil och jag vet nog inget som kan få mig ur balans så lätt som däckbyten 😪 det ska tjorvas, man blir smutsig, man fryser om fingrarna, det är tungt och domkraften är läskig att hantera. Idag tappade jag humöret och det var tur att Kristoffer kvar där och kunde gulla upp mig 🤗 

Kommentarer

Kommentera mitt inlägg här:

Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

Trackback
RSS 2.0